”Om Obama skulle vinna?”
Mannen på den enkla poolbaren på Sunny Isles Beach i Florida höjde armen med pekfingret rakt ut, sänkte sakta armen och låtsades ta sikte.
Pang.
Han är inte ensam. I intervju efter intervju, speciellt från delstater som West Virginia, Alabama eller Texas, kommer samma fras, på frågan om Obama vinner: ”Somebody will take him out”.
Det är obehagligt, vi känner kyliga vindar från 60-talet med morden på Martin Luther King och bröderna Kennedy. Men det går inte att blunda för att sådana åsikter fortfarande finns i USA idag.
Just nu är det få i USA som tror annat än att Barack Obama kommer att vinna presidentvalet nästa tisdag, att USA kommer att få sin första svarta president.
Flera opinionsundersökningar tyder på att det till och med kan bli en jordskredsseger.
Framförallt har stödet för Obama ökat starkt efter finanskrisen och raset på Wall Street. Människor ser sina pensionsbesparingar krympa, många kan inte längre skicka sina barn till college, något som kostar uppåt 300 000 till 400 000 kronor per år. Och de tror inte efter åtta år med Bush att en republikan är rätt person att fixa ekonomin.
Även jag börjar tro på en demokratisk seger, tvärt emot vad jag varit övertygad om tidigare. Men säker är jag inte. Obama ökar inte längre sin ledning, snarare är trenden den motsatta. I tre av de senaste opinionsundersökningarna, gjorda under perioden 23-26 oktober, leder Obama inte med mer än fem procent. I två andra med bara tre procent. Det ligger inom felmarginalen. Under alla omständigheter krävs det bara två till tre procents förändring i väljarkåren för att McCain skall vara i ledningen.
Det kan bli som för fyra år sedan, när alla journalister var helt övertygade om att demokraten John Kerry skulle vinna, men när vallokalerna stängde stod George W Bush där som segrare. Igen. Alla experter undrade vad som egentligen hände?
Hittills har valet handlat väldigt lite om ras, i vart fall på ytan. Både presidentkandidaterna och kommentatorer har medvetet undvikit frågan. Men de sista dagarna har jag sett en ändring med flera analyser i tidningar och inte minst på nationell tv där man tar upp ”the race card”, debatten som officiellt inte finns.
USA har ändrats de sista årtiondena och massor med vita väljare ser inga problem med att rösta på en svart kandidat. Men ändå svarade 29 procent i går ja på frågan om ras har en betydelse i en undersökning som CNN gjorde.
Vad händer om tre-fyra procent har en annan uppfattning, något som de – eftersom det är politiskt inkorrekt – kanske inte ens vill erkänna i en opinionsundersökning, röstar efter sin övertygelse? Mer behövs faktiskt inte för att vända hela valet.
Ett annat problem är USA:s märkliga valsystem. I Florida, där valschabblet för åtta år sedan gjorde att Al Gore förlorade presidentvalet, har det inte mycket blivit bättre.
Myndigheterna har uppenbarligen inte räknat med att stora delar av den svarta och spansktalande befolkningen nu bestämt sig för att rösta i större antal än någonsin.
I USA kan man rösta två veckor i förväg i speciella vallokaler. Hittills har det inneburit totalt kaos.
Människor har tvingats att vänta i timmar för att få rösta, rekordet är nära sex timmar i kö. Orsaken är för få röstlokaler, och att rösta är så komplicerat att det tar 7-9 minuter för varje person. Dessutom har man dragit ner på antalet timmar vallokalerna är öppna.
På lördag och söndag, de dagar som människor som arbetar har chansen att komma loss, har staten beslutat att bara hålla öppet fyra timmar per dag! Jag besökte själv en vallokal i Miami Beach i söndags när den stängde klockan 17 i söndags. Då ringlade fortfarande kön med väljare runt kvarteret.
Liknande scener utspelas nu i stat efter stat. Valsystemet funkar helt enkelt inte.
Hur många, ofta demokrater eftersom 97 procent av det svarta USA stöder Obama, väljer då att strunta i att rösta? Och – eftersom valet i USA alltid är på en tisdag – hur många kan inte ens ta ledigt från jobbet från att rösta?
Slutsatsen är enkel: Varför skall någon bli förvånad om McCain vinner?
Mats Wångersjö
Florida, USA
-
Mats Wångersjö är journalist, senast på SVT Debatt. Han har varit USA-korrespondent för GT, KvP, Idag och Expressen i sammanlagt 3,5 år. Bevakat flera presidentval, det första 1988 mellan Michael Dukakis, då guvernör i Massachusetts, och George Bush den äldre. Dukakis förlorade efter en historisk negativ campaining.
SVT Play
