670 000 såg socialminister Göran Hägglund (KD) fördöma ledningen för Södertälje sjukhus agerande mot Peter Magnusson, som slog larm om rasistisk jargong och missförhållanden på sin arbetsplats.

Missa inte eftersnack med Peter, på svt.se/opinion.

Håller Sverige på att tystna?

Peter Magnusson larmade om rasism på Södertälje sjukhus i Debatt för en månad sedan. Men hur gick det för Peter när han kom tillbaka till jobbet?

Kan man i Sverige lyfta fram oegentligheter om sin arbetsgivare och jobba vidare utan problem eller håller vi på att bli ett tystare folk?

I studion bland andra undersköterskan Sara Wägnert, civilingenjör Ingvar Bratt samt socialminister Göran Hägglund.

Programledare: Janne Josefsson.
SVT1, 22:00.

Siv Jensen, partiledare för Fremskrittspartiet i Norge, höll i helgen ett tal där hon varnar för att Oslo och andra städer i Norge ska smygislamiseras på samma sätt som Malmö.

Jensen menar att det råder ”sharialagar” i delar av Malmö. Siv Jensen debatterar i kväll med bland andra Nalin Pekgul, ordf s-kvinnorna och Andreas Konstantinides, ordf statsdelsnämden i Rosengård.

Dessutom debatt om tennismatchen mellan Israel och Sverige. Är det rätt att spela utan publik?

Programledare är Janne Josefsson. SVT2, 20:30.

Hela 725 000 såg gårdagens SVT Debatt där hela programmet ägnades åt Försäkringskassan. Missa inte allt eftersnack på SVT Opinion.

I kvällens SVT Debatt diskuterar vi Försäkringskassan – Sveriges kanske mest utskällda myndighet. Du kan ställa din fråga till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) redan nu genom att dra iväg ett mail till opinion@svt.se.

I studion i kväll kommer vi förutom socialförsäkringsministern att få se Lena Melin från aftonbladet och Miljöpartiets Maria Wetterstrand. Debatt drar som vanligt igång i SVT1, 22:00.

Debatten går redan het på SVT Opinion. Fredrik Segerfeldt, projektledare på Den Nya Välfärden, vill se en konkurrensutsättning av Försäkringskassan. Fredrik skriver:

När en privat aktör på en marknad underlåter att uppfylla de åtaganden som finns i dess kontrakt kan vi som konsumenter vända oss till någon annan leverantör för att få det vi vill ha. Men i fallet med Försäkringskassans misslyckanden har vi ingen annanstans att ta vägen.

Läs hela artikeln här.

Maria Wetterstrand (MP) skriver att alliansregeringen bär ansvaret för Försäkringskassans schabbel. Ökad byråkrati och minskande personalresurser är tydiga bovar i dramat. Maria skriver:

Det ökade pappersarbetet för Försäkringskassan leder till att utbetalningar blir försenade. Nu finns många människor som fått gå i över 100 dagar och vänta på sina ersättningar. Det är en skandal både ur socialt och rättssäkert perspektiv.

Läs hela inlägget här.

Samtliga politiska partier med riksdagsambitioner har med största sannolikhet redan börjat fundera på hur man ska lägga upp strategierna och kavla ut budskapen inför valrörelsen 2010.

För mp och v – som aldrig suttit i regeringsställning – är 2010 inte vilken valrörelse som helst, det är den första reella chansen att få flytta in de oblekta papplådorna på Rosenbad. Först ska den svenska väljarkåren övertygas, under vad vi kan likna vid en flera månader lång anställningsintervju.

Det är därför kanske inte så konstigt att partitopparna rekommenderar medlemskåren att nu snajda till frisyrerna och se över såväl vokabulär som garderob. Tonåringen håller verkligen på att växa upp.

675 000 såg diskussionerna om skotten i Knutby i gårdagens SVT Debatt!

Flera medier rapporterar om att norska jurister lämnat in en stämningsansökan mot den svenska FRA-lagen till Europadomstolen för mänskligarättigheter. På SVT Opinion kan man emellertid läsa en debattartikel av juristerna själva, representerade av den norska advokaten Jon Wessel-Aas. Läs hela här.

Församlingen i Knutby är åter aktuell efter det uppmärksammade mordet och mordförsöket 2004. En barnflicka i församlingen dömdes till rättspsykiatrisk vård och pastorn Helge Fossmo fick livstidsfängelse.

Nu frågar sig flera – i böcker, på teater, film och i tv-serie – om ansvaret stannar där?

I Debatt möter pastorerna Åsa Waldau och Peter Genbäck några av dem som porträtterar dom.

Programledare Janne Josefsson.
SVT1, 22:00.

Flera har på senare tid börjat diskutera ”informationsboomen” som följer i microbloggandets kölvatten. På Twitter trängs allehanda tyckare, organisationer, politiker och andra om just din uppmärksamhet (givetvis finns även SVT Debatt & Opinion på Twitter).

Sedan drygt en vecka tillbaka finns Twixdagen – en samlingsplats för de som är intresserad av att följa twittrande riksdagsledamöter. Expressens Eric Erfors tillhör inte de trollbundna. I ett inlägg på Expressens redaktionsblogg skriver han:

Den som idag tar del av vad politiker väljer att rapportera om i olika sociala medier finner att många har ett oerhört, och närmast rörande, starkt behov av att visa att de faktiskt även är och lever som ”vanliga” människor: Se på mig! Jag storhandlar! Mina barn har snuva! Jag äter hamburgare på McDonalds!

Efter att följt twittrare ett tag – i synnerhet våra folkvalda – är jag beredd att hålla med om att det råder en närmast Seinfeldiansk devis över hur kommunikationsverktyget används. A show about nothing. Fast med ett i jämförelse med den amerikanske komikerns förlaga betydligt lägre underhållningsvärde. Att veta vad din politiker har i ICA-kassen slår inte riktigt lika högt som när Barack Obama använde samma verktyg för att utannonsera sin running mate.

Via Jonas Morian snappar jag upp en ledarkrönika av Anne Lidén i  Sundsvalls Tidning. Hon skriver:

Lättviktigt? Absolut! Trivialt? Jodå, naturligtvis. Men ointressant? Nä, inte rakt igenom.
   Låt mig exemplifiera: Centerpartiets Fredrick Federley twittrar att han sitter hemma i soffan och stickar. Att han handlar garn. Att han ska sova. Och det är förstås inte stoppa-pressarna-material, om det inte vore så att Federleys inaktivitet äger rum under partiets framtidsdagar, samt under den hektiska energiuppgörelsen. Och vad säger det? Att Federley inte längre är centrum i Centern?

En intressant observation, och samtidigt ack så talande när det mest intressanta i den nya ”kommunikationsboomen” är det som inte sägs. Det verkar, precis som ofta med bloggen, finnas en kärlek till form före innehåll – inte minst från  early adopters.  

Den 5:e november skrev Fredrik Wass på SVT Opinion under rubriken ”Obama ingen internetpresident”. I artikeln belyser Wass att nya kommunikationsformer kan vara både bra och viktiga, beroende på vad man fyller dem med. Men att man samtidigt inte får glömma bort att samma Obama förfogade över så pass mycket traditionella resurer att han hade råd med en 30 min lång (sic!) reklamfilm i slutet av valrörelsen.

Om det beror på dåligt självförtroende eller en överdos av partilojalitet som gör att våra folkvalda twittrar om sina husdjur och inte om vad som sägs i sammanträdesrummen vet jag inte. Men så länge som tystnaden är det mest talande tror jag att man gör sig en tjänst om man inte enkom förlitar sig till nya sociala medier för sin dagliga informationsdos.

Missförstå mig rätt; det ska bli spännande att se vad nya medier landar, och hur de kommer att fortsätta påverka medielandskapet. Men vill jag se lite nothing föredrar jag idagsläget Seinfeld.