För ungefär ett år sedan (18 nov.) presenterades resultatet av en klinisk studie av 33 apatiska flyktingbarn. I en av Sveriges största dagstidningar kunde jag då läsa att det som numera kallas uppgivenhetssymtom var reaktionen på att barnen bevittnat grova vålds- och sexövergrepp på sina mödrar och andra släktingar.
Det känns skamfyllt att landet Sverige (som skrivit under på samtliga internationella fördrag om asylrätt som en mänsklig rättighet) då från myndighetshålls (även från den dåvarande regeringen) misstänkliggjorde att barnen användes som verktyg för att ge familjerna uppehållstillstånd, liksom nu på uppdrag av landets myndigheter låter svenska läkare undersöka om svårt sjuka (apatiska) barn är transportabla.
Att Sverige vill avvisa dessa svårt sjuka barn – om så med kostsamt ambulansflyg – tillbaka till den traumatiska verklighet som fått dem att i så unga år gå in i total uppgivenhet, gör att jag skäms över att vara svensk medborgare.
Bra att ni tar upp detta i kvällens debatt!

Av: Anette Louise tisdag 6 oktober 2009 20:25

---

Felet måste och Är föräldrarnas. Dessa föräldrar har inget flyktingskäl men chansar för de vill ha ett bättre liv, inget fel i det. MEN de-föräldrarna-sliter upp sina barn från deras livsmiljömiljö för att som sagt söka lyckan. När de sedan får vänta länge på uppehållstillstånd vilket är att leva i ett vakum som är oerhört stressande vilket gör att sverige måste få ner väntetiden. När de således får ett nej från migrationsmyndigheten acceptrar de inte det utan börjar-vilket förmodligen har startat tidigare- oja sig och påstå att de kommer att bli dödade. Se detta ur barnens perspektiv: uppslitna från sin invanda miljö, stressen i det nya landet och föräldrarnas påstående om allt hemskt som kommer att hända om de återvänder. Som barn mår du väldigt dåligt om föräldrarna gör det, skräcken för att antingen bli ”dödad” alternativt förlora föräldrarna och övrig sress gör givetvis att barnen går in i apati. Föräldrarna här är ena egoistiska dj…lar, bryr sig inte ett dugg om sina barns välbefinnande förutom den rent matriella alernativt inte begriper vad de utsätter deras barn för och de som också har ansvar är svenska runtomkring som ojar sig spelar viktig och fin istället för att lita på den myndighet som håller i dessa frågor och arbetar efter vad som vår demokrati bestämt. Sverige tar emot flyktingar efter en viss kvot som vi skrivit under osh kommit överens om med andra stater. Om den första bästa som kommer får stanna utan dessa flyktingskäl gör det att de människor med riktig flyktingstatus ej har möjlighet att komma hit, vilket jag tycker blir väldigt orättvist. För mig skulle alla som vill komma få stanna, men jag litar på att migrationsmyndigheten är kunnigare än mig inom sitt gebit. De apatiska barnen är det fruktansvärt synd om, föräldrarna känner jag näst intill förakt för. I deras hemländer fanns/finns vård för barnen att få. Och vet ni vad inga familjer har blivit dödade, utsatta för trakaserier eller andra slyktingskäl de uppgav, så migrationsmyndigheten hade rätt i sina utlåtanden – de var inga flyktingar med den status vi genom riksdagsbeslut tagit i den demokrati vi lever i.

Av: Lillan tisdag 6 oktober 2009 21:13

---

SKAFFA EN RIKTIG PROGRAMLEDARE SOM ÄR OPARTISK,OCH INTE STÅR OCH GRÅTER I TV FÖR EN FLYKTING GRÅTER,HON ÄR DET SÄMSTA NI KAN HITTA.JAG VÄGRA BETALA MIN TV LICENS OM HON FINNS KVAR.

Av: Sylve Martinsson tisdag 6 oktober 2009 21:16

---

Fråga till Anette Louise:
Förklara varför bara dessa apatiska flyktingbarn bara förekommer i Sverige?

Av: Fredrik onsdag 7 oktober 2009 13:54

---