Min son tog sitt liv år 2000 när han var inlagd på Löwenströmska psyk, ingen lyssnade på mig och hjälpte mig med honom, jag var dit på kvällarna när han skulle ta ev. medicin för att hålla handen, han skulle fylla 29 år, fick permis på måndagen vi var tillsammans med hans flickvän hos vänner och när han skulle åka tillbaka till sjukhuset så ville han åka hem till mig först, där gick han runt och sa att det var så fint, när vi sen skulle tillbaka till sjukhuset så var det inte Pierre min son som satt bredvid mig, jag fick inte köra som jag ville och inte den väg som ledde till sjukhuset utan han skulle åka motorvägen, när vi var mellan Märsta och Väsby gick avgasröret sönder på min bil, vi var tvugna att stanna och han satt en stund i bilen, jag fick inte ha varningsblinkers på och det var mitt i rusningstrafiken, efter en stund klev han ur bilen, gick tillbaka mot Märsta, jag försökte gå ut men det var så mycket bilar och när jag sen kom ut och gick efter honom så hörde han ingen, bara gick rakt fram, det kom en långtradare och han vände sig om och tittade på mig och klev fram framför långtradaren, sen kommer jag bara ihåg lite blandat av poliser, helikopter mm….hade psyk lyssnat på mig hade med all säker het Pierre levt idag. Det är inte lätt att leva med saknaden av min son, har själv nästan gett upp ibland men haft en fantastisk Psykiatriker här hemma, men som visst inte finns kvar för psyket är stängt….

Av: Annette Erksson tisdag 27 april 2010 20:52

---

Då den sjuke kommer in har den oftast ingen sjukdomsinsikt ändå tar psyket hänsyn till att de vid det tillfället uttalar en önskan att inte ha kontakt med anhöriga.trots att kontakten skulle gagna patienten,lyssnar till patienten som vid insjuknandet oftast har en snedvriden syn på verkligheten. Däremot anser de att då de skrivs ut ska anhöriga ta över utan att fått ha inblick i vårdtiden samt medicinering av patienten. Anhörig

Av: Lillemor tisdag 27 april 2010 21:08

---

Nära anhörig har åkt in och ut på psyket, minimal kontakt har tagits med närstående. När ska psykiatrin inse att familjen är en viktig resurs?!!

Av: Fundersam tisdag 27 april 2010 21:11

---

Det är väl alldeles uppenbart att inte psykiatrin klarar sina uppgifter: 990 lex mariafall mellan åren 2006-2008. Jag efterlyser mer stöd till de alternativ som faktiskt uppvisar bättre resultat än psykiatrin t.ex. har 2000 barn med ADHD-diagnos behandlats framgångsrikt med homeopati. Det finns en uppsjö avkosttillskott med antidepressiv effekt t.ex. B-vitaminer, magnesium, D-vitamin, Omega-3 m.fl.
I andra länder finns en öppnare inställning till alternativ som jag efterlyser i Sverige. Jag är fullt medveten om att läkemedelsföretagen inte kan patentera dessa vitaminer och därför uteblir förtjänsten. Men hallå, det är ju människor vi talar om.Vi vill se resultat, tillfrisknanden inom psykiatrin, det är ju våra skattepengar.Inte bara neddrogade patienter som trots vården fortsätter att må dåligt och till slut suiciderar.

Av: siv rodin tisdag 27 april 2010 21:23

---

Det talas om anhörigas roll. Är det en vuxen patient så skall denne inte tvingas till att acceptera anhörigas medverkan.

Av: Bo onsdag 28 april 2010 17:09

---

Hej! Är en kvinna, som haft jobbiga år i livet, med sjukdomar,och anhöriga sjuka, har mått mycket dåligt psykiskt,var in en gång, till akuten för att söka hjälp, men dom sa bara att , vi kan inte ta emot dig här, så jag fick åka hem och må dåligt igen..vården måste förbättras, det kan vara många som behöver ligga inne,för att dom mår dåligt psykiskt,och behöver tabletter och någon som bryr sig om det. så jag tycker satsa på mer psykvård…många ungdomar och vuxna mår mycket dåligt idag..det behövs mer sjukhus för psykiskt sjuka..,

Av: Ann-Catrin B. onsdag 28 april 2010 17:24

---

Hej!
Ang suicid-0-visionen:
David Eberhard och nån till anser att att man inte kan ha 0-vision när det gäller suicid!!!??!
Varför inte undrar jag
Man har 0-vision inom trafiken och varje år lägger man miljarder och åter miljarder på våra vägar-vilket är bra. Förra året 2009 omkom runt 400 personer i trafikolyckor vilket är oerhört tragiskt! Och många blir skadade för livet tyvärr.
-självmorden var närmare 1500!!! Och vad gör man??!!
Vad är handlingsplanen?
Anser man att en person som råkar ha en djup depression, oavsett orsaken, vara mondre vär, ja kanske tom att det inte gör något att bli av med problemet eller vad är det???
Fruktansvärt cyniskt…
Nästa gång kan det vara man själv som råkar få en kemisk obalans i hjärnan så att man inte orkar leva…
0-visionen måste väl även gälla här anser jag.

Tack för bra debattprogram-en mycket bra programledare är det!

Av: kristina onsdag 28 april 2010 20:29

---

Något nytt under solen???? Var i kontakt med Er før 3 år sedan om detta Kanske skulle ni kunna att rædda Karin om NI tagit upp detta problemet redan då

Har ALDRIG blivit mer upprørd øver ett pogram som ni sænt Alla dessa patetiska proffs som tror att de vet allt och att det inte begås några fel i psykvården i dag sæger bara fy fy fy de skall ta på sig en stor dumstrut de vet inte vad det handlar om Sulle vilja vara med och træffa dessa i mitt tycke Idioter som skall påstå sig sjælva att VETA allt Kontakta mig så skall ni få så mycket fakta om bla psykeratrin i Mølndal som ni antagligen inte tror ær sant Mvh Morgan

Av: Morga Persson onsdag 28 april 2010 23:09

---

Vet verkligen hur det fungerar har själv depresionsproblem pga ekonomin som gör att jag inte kan träffa mina barn som jag vill. Jag har blivit arbetslös och i princip lurad av en företagare jag jobbade hos och förlorat allt lever på soc idag. Först så fick jag inte ens tid till psykmottagningen sen efter mycket om och men så fick jag en tid och vad händer då? jo läkaren jag fick träffa satt i princip och köpslog om piller och till slut fick jag sobril 5mg som jag skulle ta 1 st 3 gånger om dagen men fick 49 st piller och skulle få en ny tid efter 6 mån. Idag är jag livet ett rent helvete kan inte fungera som människa och kan inte ta mig till mina barn som är så otroligt viktiga för mig och har tappat all livsvilja och allt därför att ingen myndighet lyssnar vad jag säger, håller till och med på att bli vräkt just i denna stund jag skriver detta. jag frågar mig gång på gång varför har jag jobbat i detta land för sen jag var 16 år och idag är idag 45 när man inte ens kan få någon hjälp när man råkar illa ut. tyvärr har jag inga anhöriga mer än mina barn och min ex som jag nu idag inte kunnat träffa på 2 månader och då är min yngsta dotter 4 år. Man vill inte leva mer så är det vad är det för livskvalitet att veta att vilken dag som helst så bor man på gatan, och ja jag tänker ofta på att ta livet av mig och har även vart på väg och stoppat i sista stund men tankarna kommer oftare och oftare. Men tänk om någon lyssnade på mig nån gång skulle vart så mycket enklare då och då kanske man skulle slippa känna så här.

Av: Krister L torsdag 29 april 2010 03:43

---

har fått remiss till psyk p.g.av just deppression och suicid problem detta är 4 månader sedan.Fick medecin av min primärvårdsläkare som håller mig något så när i livet.Jag undrar ju vad dom tänker med reptilhjärnan att äta eller ätas,svaga skall dö bort.
Så lite besvär som möjligt.
hälsningar från en trött människa

Av: margaretha söndag 2 maj 2010 16:39

---