Det dundrar i Dagens Nyheter. Nya it-lagar kostar hushållen miljarder, skriver DN och TT plockar givetvis upp bollen, vilket leder till att du får betala tusenlappar för FRA-lagen i Expressen.

Själv läser jag artikeln i DN några gånger och blir inte ett uns klokare för det. Siffrorna virvlar förbi och den korta texten avhandlar så många områden att det blir ogreppbart.

Varför ska vi ”hushåll” betala massor av tusenlappar? Och till vad ska pengarna gå? Den spontana reaktionen är att investeringar som företag gör inte omedelbart betalas i form av ett gäng fakturor till kunderna.

DN är i alla fall vänliga nog att upplysa oss om att uppgifterna kommer från en ”ännu inte publicerad rapport från branschorganisationen”. Det vill säga IT&Telekomföretagen, vars förbundsdirektör Anne-Marie Fransson är den som får uttala sig i artikeln.

Rapporten visar sig plötsligt vara publicerad, på branschorganisationens hemsida. Här hittar du den.

Ytterst pedagogiskt uppställt kan vi på sista sidan läsa två tabeller. Där är kostnaderna för varje lagområde specificerade, i ett bästa-scenario och ett värsta-scenario.

FRA-lagen kostar hushållen i bästa fall 22 kronor i engångskostnad och 4 kronor i årlig kostnad. I sämsta fall 67 kronor i engångskostnad och 9 kronor i årskostnad.

Men jag skulle ju få betala tusenlappar för FRA-lagen?

Med den takt som presenteras i rapporten tar det mig exakt 103,6 år att komma upp i den första tusenlappen för FRA-lagen. Etthundratre år! Och då snackar vi worst case scenario.

Allvarligt talat. Oavsett på vilken sida man står i denna milt sagt infekterade fråga så tjänar ingen i längden på att det slarvas med siffrorna.

Var kommer då tusenlapparna (och miljarderna) ifrån? Jo, de härrör framförallt från något som benämns ”Glesbygdsavgift”.

Där snackar vi stora pengar, upp till 2 200 kronor i engångskostnad för hushållen. Vi slipper dock årliga avgifter. Det rör sig om ett EU-direktiv som Post- och telestyrelsen vill införa, som stipulerar att alla hushåll och företag ska garanteras 1-2 Mbit/s ”för funktionell internetaccess”. Läs mer om detta i SOU:n Bredband 2013.

Styvt nio tio miljarder kan det där glesbygdsåtagandet gå loss på, säger IT&Telekomföretagen. Bara för att man ska kunna fildela på kalfjället. Låter som riktig public service, det.

Nåväl, det där var ett sidospår. Nu ska jag återgå till att läsa rapporten, säkert finns det mer godbitar att fördjupa sig i.

Ipred fortsätter att röra upp känslorna. Stötte precis på en annorlunda åsikt i vårt forum. Signaturen Takamori skriver:

Jag var i ca 5 års tid låtskrivare och artist på ett produktionsbolag, under den här tiden träffade jag många kända artister, producenter och affärsmän/kvinnor. Aldrig stötte jag på en hederlig människa i branschen. Jag kan sammanfatta:

Pengar, sex och knark.

Det är inte en vacker värld och dom som jag träffade led alla av hybris! Kanske dags att dom rannsakar sig själva och branschen innan dom ger sig på barnfamiljer och kräver pengar. Jag betalar gärna för det jag vill lyssna på, men om dom kräver något av allmänheten så kräver jag lite jävla moral!

I går hade SvD en artikel om de borgerliga ungdomsförbunden och deras inställning till IPRED – frågan som engagerar inte minst en stor del av bloggosfären, så här i kölvattnet efter FRA-lagen.

I nyhetsartikeln i SvD säger Frida Johansson Metso, ordförande för liberala ungdomsförbundet (luf), att det filas på en (debatt)artikel.  

I dag skriver just Frida Johansson Metso tillsammans med Magnus Andersson, ordförande för centerpartiets ungdomsförbund (cuf), på SVT Opinion under rubriken ”privatisera inte rättsväsendet, alliansen”. 

Intressant att såväl Cuf och Luf deklarerat sitt missnöje med IPRED, medan moderpartierna intar precis den motsatta hållningen. Står skiljelinjen vid ideologi eller är det en generationsfråga?

Då bloggosfären för tillfället kokar av inlägg om IPRED är det ingen vågad gissning att det finns all anledning att återkomma i ämnet, inte minst på SVT Opinion - hör gärna av dig till oss om du är intresserad av att skriva om detta, eller annat. 

Tidningarna rapporterar allt mer frekvent om IPRED (Antipiratlagen) och idag är det Lars Gustafsson, vd för Ifpi, som uttalar sig i Svenska Dagbladet:

Vi kommer naturligtvis att testa den nya lagstiftningen. Vi börjar i toppen, med de stora fildelarna. Men även nedladdning av till exempel fyra Abba-låtar är ju olagligt, och jag tänker inte sitta i media och lova att vi inte kommer att gå efter personer som fildelar även i mindre utsträckning.

Där kom det klara besked, som går på tvärs mot vad flera andra personer sagt hittills i debatten.

I vår debattstudio förklarade Johan Pehrson (fp) vilka som lagen ska användas mot:

Det finns i Sverige mellan 1 000 och 2 000 personer som bedöms stå för ungefär 90 procent av den uppladdning som sker (..) och dom begår våld på någon annans egendom.

Filmproducenten Joakim Hansson i samma program:

Vad vi först och främst ska satsa på är att systematiskt ta ner de som laddar upp film. Inte de som laddar ner (..) det är cirka 2 000 människor.

I en serie debattartiklar (sju, hittills) har frågan avhandlats hos oss på SVT Opinion. Anna Croneman skriver:

Lagen riktar helt in sig på de mest frekventa uppladdarna av upphovsrättskyddat material och inte alls på den enskilde nedladdaren som piraterna alltid osakligt framhärdar. 

Klart är att de bägge lägrena står långt ifrån varandra. Benhårt slåss de för sin rätt. Men bland lagstiftarna börjar det tydligen mjukna. En kompromiss med skrivningar om ”kommersiellt syfte” kan vara på gång, enligt riksdagsledamoten Hans Rothenberg (m).

Rimligen skulle en sådan skrivning göra att lagen fokuserar framförallt på de cirka 2 000 individerna, som Pehrson och Hansson talade om. Ska man tro SvD:s rapportering idag lutar lagstiftarna helt klart åt den förmildrande ändringen i lagtexten. Något som knappast lär uppskattas av Ifpi, med flera.

Se eftersnacket hos oss också, om du missat.

Och fler debattinlägg i IPRED-debatten, tar vi gärna in.

Här är det utlovade extramaterialet om antipiratlagen med Johan Pehrson. 11 minuter. Beklagar om ljudet inte hela tiden är på topp – svårt att hänga med när sex personer pratar. Samtidigt.

Stort tack till alla som ställt frågor. Ni är säkert inte nöjda, så välkomna att dissekera sändningen i kommentarsfältet. Vad kunde vi gjort annorlunda? Läs: Bättre.

Debatten om antipiratlagen fortsätter på svt.se/opinion. Närmast med ett svar från Mikael von Knorring. Alldeles om några minuter bara.

God natt.

UPPDATERAD: Sanktionsdirektivet, antipiratlagen, IPRED. Kärt barn har många namn. Denna nya lagstiftning mot fildelning blir i alla fall ett av ämnena i morgondagens Debatt.

Deltagare:

Johan Pehrson (fp), rättspolitisk talesman

Joakim Hansson, filmproducent

Johanna Nylander, bloggare och ledarkrönikör

Christian Engström, vice ordförande piratpartiet

Kalle Larsson (v)

Magnus Bjerkert, skivbolagsägare

Så – alla ni som tycker att ni har något att tillföra. Vilka frågor får vi inte missa att ta upp i morgon kväll i programmet? Skriv i kommentarsfältet!